Nyttan av ett svenskspråkigt integrationsspår?

12.03.2013 kl. 09:44

Ann-Jolin Grüne, Projektledare för Delaktig i Finland i huvudstadsregionen, skriver:

Delaktig i Finland i huvudstadsregionen, som Arbis är huvudman för, utvecklar integrationsvägar på svenska i huvudstadsregionen.  När man arbetar med integrationsfrågor ställs man ofta inför grundfrågor i samhället. Varför ser samhället ut som det gör, hur förklarar man det och hur borde det utvecklas? Migrationen kommer att öka i framtiden och vi behöver fungerande lösningar. Är Finlands tvåspråkighet en ”fungerande” lösning?  Hur ser framtiden ut för svenskan i Finland?

Enligt statistiken på Nordiska ministerrådets sidor förutspår man att femtio procent av Finlands befolkning kommer att vara över 65 år gammal år 2030. Migrationen väntas öka i framtiden. Vi har alltså ett behov av en smidig integrationsstruktur för att kunna åtgärda vårt behov av arbetskraft och trenden av ökande rörlighet i världen. Är tvåspråkighet en smidig lösning? Hur motiverar vi den i integrationssammanhang och varför ska vi belasta vår ekonomi med att satsa på tvåspråkiga lösningar? Eller är vår tvåspråkighet en möjlighet att locka kompetent arbetskraft? Kan vi spara resurser genom att anpassa integrationsspåret efter de behov de invandrare har som kan lite svenska, kan t.ex.  tyska eller lever i en finlandssvensk familj? 

I Delaktig har vi tillsammans med Magma finansierat utredningen Via svenska som hittas på Magmas hemsidor. Där har Karin Creutz och Mika Helander analyserat statistik, en enkätundersökning som gjordes och gjort flera djupintervjuer med personer som integrerats på svenska. Vi vet att de vanligaste orsakerna till att välja att integreras på svenska är att ens partner är finlandssvensk, att man integrerats först i svenskspråkiga Österbotten eller att man upplever svenska som mycket lättare att lära sig. En till grupp är de som integrerats i ett annat nordiskt land först. Den sistnämnda gruppen har kittlat min fantasi och fått mig att fundera på hur invandringen ser ut från ett nordiskt perspektiv.  Hur många invandrar till Norden, varifrån och på vilka grunder och hur mycket rör de sig mellan de olika nordiska länderna? Är det så att det finns en ”ny nordisk gemenskap”?  Hur mycket rör sig t.ex. somalier, irakier och kosovoalbaner mellan de nordiska länderna? Hur mycket familj och släktingar har de utspridda i Norden? Hur ofta hittar de en partner med samma bakgrund men som bor i ett annat nordiskt land? Och motiverar denna rörlighet att det finns ett svenskspråkigt integrationsspår i huvudstadsregionen och i Finland?

Men finns det andra fördelar med att Finland kan erbjuda integrationsmöjligheter på svenska?

Enligt Nordiska ministerrådets information om befolkningen i Norden ser invandringen ut så här: Norden har för tillfället c. 25 miljoner invånare. Befolkningen i Norden har ökat sedan 1990 med 2,6 miljoner invånare och beräknas öka de kommande fyrtio åren med c. 5 miljoner personer. Ökningen består av längre livslängd, relativt hög nativitet och invandring. Idag utgör invandrare 13 % av befolkningen i Sverige, 8 % i Norge och Danmark och i Finland 4 %. I framtiden kommer andelen att öka. Länderna i EU är varandras rivaler när det gäller att locka arbetskraft. Det gäller att ha smidiga integrationslagar och effektiva integrationsvägar för att klara sig i den globala jakten på arbetskraft. Kan det svenska språket i Finland sänka tröskeln för invandrare att välja Finland framom ett annat europeiskt land om Finland utöver det kan erbjuda smidiga integrationslösningar? Kan vi locka attraktiv arbetskraft från de övriga nordiska länderna som de har rekryterat?

Jag deltog i Nordiska ministerrådets seminarium om migration i Norden och Baltikum förra veckan. Där diskuterades förmågan att locka attraktiv arbetskraft till respektive länder. Man måste ändå vara noggrann att inte inför den stundande demografiska bomben stirra sig blind på hur man lockar och integrerar de så att säga ”Bold and the Beautiful” . Det måste finnas integrationsspår för en bredare skara än endast de högt utbildade. Det finns en risk att i jakten av angenäma arbetstagare som tillför vår ekonomi skattemedel och ökar vår konkurrenskraft att vi förlorar en del av vår nordiska tradition av en humanistisk världssyn. Integration av invandrare skall inte endast vara för vår egen nytta utan också utav medmänsklighet.  Risken finns att invandrare förutsätts vara supermänniskor medan endast vi infödda tillåts vara mänskor i sin helhet.

Kommentarer (0)
Skriv siffran 3 med bokstäver:

Personalen på Helsingfors arbis bloggar om livet på och utanför Arbis.

Senaste kommentarer

14.02, 12:28Lapptäcken på Arbis av Helena
14.11, 23:47Vart har kattmänniskan tagit vägen? av Dessis och Esskils matte (som också gillar hundar)
23.10, 19:47"Så otroligt vänligt!" av