Nu kör vi igång

Publicerad 25.08.2014 kl. 20:52

Biträdande rektor Moa skriver:

Det har rått sommartorka här i vår blogg men nu kör vi igång igen och siktar på minst ett inlägg per vecka.

I presentationen står det att vi bloggar om livet på och utanför Arbis. Den här bloggen handlar om livet utanför, närmare bestämt om livet på agilitybanan. Agility är en härlig sport och hobby. För den oinvigda kan jag berätta att det handlar om hinderlöpning för hundar. Förutom hopphinder som i hästhopp ska hunden på agilitybanan också krypa genom tunnlar av olika slag, springa över ett gungbräde, en längre bom och ett så kallat A-hinder – ett hinder som ser ut just som ett A, ca 2 m högt – som hunden ska ta sig över så snabbt som möjligt. Överhuvudtaget ska banan göras så snabbt som möjligt, ofta på ca 40 sekunder. Om det går snabbare, är det naturligtvis ännu bättre. Men det gäller också att ta hindren i rätt ordning och inte fälla några ribbor.

Hunden lär sig hindren ganska snabbt och får också ofta en förkärlek för vissa av dem. Det gör utmaningen för föraren att styra hunden till rätt hinder större, om det finns något favorithinder i synfältet. Men det är alltså inte hunden som gör fel, utan det är föraren som inte har visat tillräckligt tydligt i rätt ögonblick. Därför är det en ständig morot att utvecklas som förare för att lyckas ännu bättre i samarbetet med hunden. Och när man vinner är det hunden som är världens bästa – det råder det inget tvivel om.

Det roliga är också att det alltid finns något att glädja sig över, något som gått speciellt bra, trots att slutpoängen kanske inte blev så lysande. Visst finns det de som går omkring och småperklar, om banan inte gått så bra som de hade hoppats på. Men de allra flesta hittar alltid något att vara nöjda över. Och i synnerhet i nybörjarklasserna är stämningen under tävlingarna på topp och man ropar bravo åt till exempel Kaxen som sniglar sig fram på banan och kommer i mål med 35 sekunders övertid. Det om något värmer ända in i själen, vilket inte är så illa så här i höstregnet.

I agility handlar det väldigt sällan om blod, svett och tårar. Här deltog vi i "Agipitsi" i Raumo i fjol. Förarna var iklädda spets och den bästa utstyrseln premierades. Det var faktiskt vi som vann den gången. 

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 6 med bokstäver?

Personalen på Helsingfors arbis bloggar om livet på och utanför Arbis.

Senaste kommentarer

14.02, 12:28Lapptäcken på Arbis av Helena
14.11, 23:47Vart har kattmänniskan tagit vägen? av Dessis och Esskils matte (som också gillar hundar)
23.10, 19:47"Så otroligt vänligt!" av